I helgen upptäckte jag att följande raggningstaktik funkar på mig (och jag är inte stolt över det):
Knacka på axeln eller uppmärksamma på annat sätt personen (mig) på dansgolvet. Säg någonting till personen som den inte hör och därför måste fråga "va?" hundra gånger. Dra med personen från dansgolvet. Presentera dig själv och låt personen förstå en gång för alla att ni inte känner varandra sedan innan. Fråga personen vad den gör och berätta någonting om dig själv, bara en sak. Be om numret. Säg att du har efterfest och föreslå att personen antingen kan komma på den eller att ni ses senare i veckan. Ta personens hand och dra med den som ett litet barn tillbaka till dansgolvet. Krama handen och försvinn.
Det spelar ingen roll om du är skelögd och meterosexuell. Du har tjejens (...mitt...) nummer och hon är intresserad av att träffa dig igen bara för att du hade modet att göra det.
6 kommentarer:
Haha, du är så skönt virrig. Det var liksom; "vänta, vad hände nyss?" "hur lyckades han få mitt nummer?" Som om du var under hynos och inte hade minsta aning om vad som pågick! Haha, virrpanna!
Hehe har han hört av sig nåt mer sen dess? *nyfiken*
Spännande...
det är nanting du inte har berättat om för mig????
//Linda
Haha, tack ann :) Det var ungefär så det kändes! Jag har väl deklarerat mina teorier om han är med i "spelet"-gemenskapen!
Uppföljning: Ja, nu när olyckan väl är skedd så att säga ;) så har vi så att säga haft sms-kontakt och ska väl ta en fika i helgen... (så om han inte sköter sig kan vi alla se fram emot ett nytt argt inlägg!)
Skicka en kommentar